Att dansa är ju fantastiskt!
Vad som är minst lika fantastiskt är att man har anledning att ägna lite tid åt historia och traditioner, vilket jag ser som väldigt fin bonus!

Detta kan bland annat innebära letande efter dansare som lär ut folkliga stilar som ofta inte undervisas på dansskolorna. Tillsammans med de folkliga danserna kommer historien om varifrån respektive dans kommer och givetvis vilka kläder som är passande om dansen ska framföras.

Se i full storlek

Tillsammans med Helia Bandeh har jag tidigare nosat på grunderna inom flera av Irans folkliga danser och i början av våren fick jag genom en dansande vän kontakt med underbara Raha i Linköping. Vi träffades senare för att mer grundläggande gå igenom två dansstilar från norra Iran; gilaki och azari.

Efter ett antal timmars dansande och kikande på youtube började så även ett syprojekt växa fram. Igår fick jag så användning av den nya utstyrseln och var glad över den tid som lagts på träning i de olika dansstilarna. Under ett bröllop önskades nämligen - förutom klassisk persisk dans - just gilaki.

Under påskhelgen har jag ägnat ett antal timmar åt att skapa stommen till det som ska komma att bli en ny dräkt. Samtliga band har klippts bort från en vanlig bh och ersatts av bomullstyg med påstruket vliseline och kuporna har förstärkts med jeanstyg och ännu mer vliseline.
Nu börjar nu det läskiga närma sig - jag ska klippa i assuittyget som Sabriye hade med sig hem till Sverige.

Om det vill säg väl är dräkten färdig till den 25 april då vi ska uppträda med koreografin "El Samer" på föreställningen East Meets West.

 

Se i full storlek

Jag har även tagit mig friheten att samla en del  inspirerande assuitdräkter på Pinterest.

Efter föreställningen strax innan jul där persiska, arabiska och spanska danser möttes var jag fast besluten om att börja dansa flamenco igen!

För två veckor sedan började flamencokursen för Pia del Norte på Dans Compagniet. Det var himla roligt att komma tillbaka till alla dessa stampar, takter och vridna kroppar. Vi var dessutom i samma sal som första gången jag var på Dans Compagniet då det var nystartat för snart 20 år sedan.
 

Se i full storlek

Efter andra lektionen fick jag givetvis lust att sy mig en ny flamencokjol. Jag hade en idé om en mörkgrön kjol med kilar i vitt med gröna prickar. Med denna idé gick jag till stuvhörnan på Ohlssons tyger. Jag kunde inte hitta några prickar, däremot fick jag syn på ett ljusgrönt tyg med lätt randig struktur. Precis intill låg ett lila tyg i ungefär samma material. Det var dova, matta färger, trots att tyget i sig var glansigt. Jag klurade ett tag på vad det skulle bli av dessa högar av tyg innan jag vägde det och gick till kassan.

Idén som började med en prickig flamencokjol kom att bli ett tygköp som - i den bästa av världar  - ska räcka till en flamencokjol, en träningskjol för persisk dans och en ny galabeya. Jag väntar med spänning för att se vad som händer när tyget når symaskinen...

Inspiration hittar vi lite varstans,
till och med i julgranen.

Under julgransplundringen kunde jag knappt sluta tänka på en blivande dansdräkt i mörka lila och gröna färger - allt tack vare en fin smällkaramell.

Om det inte vore för de otaliga påbörjade dräktprojekten skulle jag sätta igång ögonblickligen, men det är nog bäst att göra klart en sak i taget...

Se i full storlek

Efter ett antal timmar med te och tyg vid köksbordet tillsammans med Suzan Ayvaz, är jag nu övertygad om att bloggande kan vara riktigt roande.

Jag hoppas att jag ska kunna dela med mig av allt från vardagliga tankar till kloka ord om dans och klädsömnad.

Under dagen har jag hämtat Suzan från flygplatsen och påbörjat projekt "Sjöjungfrudräkt". Om tio timmar åker vi till den orientaliska knytkonferensen med efterföljande fest på Kista Bazar. Vi ses där!

Se i full storlek